ULF
Lindeberg möter några legender från 60-talet.
|
||||
Ulf Lindeberg och original-trummisen i The Animals, den extremt sympatiske John Steel. |
||||
>>> Vid Hans Edlers "Nostalgi"-gala "The Golden 60's Volym 1" i Tonhallen i Sundsvall, den 13 feb 2006 tar jag (Ulf) tillfället i akt och träffar några av de som var med och skapade musik-historia på 60-talet. |
Pratar, diskuterar och spelar in samtalen för musik-inslag för Sveriges Radio Jämtland, P4, där jag varannan vecka presenterar en ny eller nygammal platta, med aktuella eller tidigare aktuella artister. Lyssnar förstås på showen och tar några bilder... |
|||
>>>
|
Först
ut är Herman's Hermits, vars enda original-medlem Barry Whitwam,
sitter bakom trummorna, bilden till höger visar honom från
sin spexiga sida, lite av den image bandet hade under 60-talet. Jag
pratar med honom efter spelningen om bl. a. hans unika möte med
Elvis Presley, som uppstår när bandet blir inbjuden till
honom vid en turne' i USA, men eftersom de andra medlemmarna i bandet
redan hunnit ge sig av hemåt blir han den ende av dem som åker
ut på en motorcykeltur med Elvis. Kul historia. |
Herman's Hermits ende original-medlem vid detta tillfälle. Trummisen
Barry Whitwam.
|
||
Sedan
kliver på den engelska versionen av The Animals på. Eric Burdon
slutade ju redan 1966, åkte till USA och startade sin nya version,
Eric Burdon & The Animals.
|
The Animals som de såg ut 1964. Den som är mest prat-glad är original-trummisen längst till vänster på bilden, John Steel. |
|||
The Animals |
Den
13 februari 2006 ser han ut så här. Steel going strong! (Hrrmmm!)
|
|||
Original-organisten
Alan Price, slutade ju redan 1965, för en egen karriär och ersattes
då av Mick Gallagher, som blev ny medlem i bandet. Sedan några
år spelar han även i denna uppsättning av The Animals.
|
Han
har varit med en hel del, sedan 60-talet. Spelade Ian Durys band under
hans karriär, hoppade även in och spelade på The Clashs
"London Calling". DESSUTOM bjöd Paul McCartney in honom
1987 att vara med på hans första rock`n´roll-platta som
kom att heta "CHOBA B CCCP", och initialt slääpptes
enbart i Ryssland. Samtal om det kommer att dyka upp på Radio Jämtland. |
|||
Och avslutade kvällen gjorde The Tremeloes, som tillsammans med Brian Poole vid samma tid som (någon dag efter, enligt trummisen) The Beatles (1 jan. 1962) gjorde en audition för Decca Records. Decca som var ute efter ett nytt band valde The Tremeloes, vilket Dick Rowe sedan fick ångra bittert. Nu gick det ju bra för The Beatles ändå. Och även The Tremeloes, ska vi säga. 1966 gick Brian Poole och The Tremeloes skilda vägar, The Tremeloes skapade en egen karriär och lägger man ihop de båda är The Tremeloes en av de framgångrikaste banden på 60-talet. Med massor av hits. |
||||
Dave Munden, som klivit framför sitt trumset. En av de två återstående originalmedlemmarna i The Tremeloes. |
|
|||
The
Tremeloes, kanske det bästa bandet, ikväll, rent musikaliskt.
De andra har ju starka hits, men... The Tremeloes har även två
av sina originalmedlemmar kvar. Den suveräne gitarristen Ricky Westwood
och trummisen och sångaren Dave Munden, som jag även intervjuade.
Om deras legendariska Decca-audition m. m. Bassisten, som lyckades slita
av E-strängen, på sin bas (en bedrift bara det), berättade
att han under 16 år spelade med Sweet.
|
||||
The
Animals hemsida: www.theanimals.co.uk |
Sammanfattningsvis
så blev det ju en trevlig helkväll. För mig är det
väl ingen nostalgi inblandat direkt. Jag var ju inte riktigt med,
och har lyssnat på banden på senare tid. Deras musikaliska
betydelse var ju aktuell på 60-talet. Men musiken blir ju inte sämre
för att det har gått några år. "The House
Of The Rising Sun" var något helt nytt när den kom, vilkens
historia jag pumpade trummisen John Steel på. (För radiosändning)
För dom som har minnen till låtarna är det ju något
stort. Själv gillar jag att höra historierna ifrån de
som upplevde dem. Pumpar dem även på deras relation till The
Beatles, förstås! |